Pappa.....

Klockan är 01,00 slagen och jag sjunker ner i soffan med datorn...känner att jag vill skriva något...men jag har svårt att sätta ord på det jag känner...Vår pappa, farfar, morfar och svärfar har idag hastigt lämnat oss....Hur förklarar man hur man känner när en person som funnits där ända sedan man föddes plötsligt inte finns längre....det känns helt overkligt...ena stunden gråter man hejdlöst för att 1 minut senare bara stå och andas onormalt långsamt och bara känna hur hela magen knyter sig...Jag fick aldrig träffa min farfar, men jag är väldigt glad just nu att Inez och Adrian fick träffa sin...Igår blev Inez 11 mån...idag finns inte Magnus längre...det finns så mycket som man tänker att man borde sagt och gjort annorlunda...det enda vi kan göra nu är att se framåt i stället, tänka på det vi ska göra, tänka på hur vi kan bli bättre människor genom att uppskatta det vi har just nu och inte gråta över det vi aldrig gjorde...Konstigt...mycket konstigt att det ska hända nåt sånt här för att det som är väldigt logiskt och självklart ska uppenbara sig för en....ganska bisarrt om man tänker efter....Nu ska jag gå upp och titta på min familj som sover....bara titta på dom och vara glad över att dom är här på jorden...

Vila i frid Magnus